Trovärdig kommunikation

Hållbar utveckling och miljöfrågor som en del av kundlöftet.
Vilka utmaningar för det med sig, för organisationen i stort och mer specifikt för marknads- och lojalitetsarbetet?
På livsmedelskedjan Coop vet man.

Coops arbete med miljöfrågor och hållbar utveckling har till stor del vuxit fram genom medlemmarnas engagemang, inte minst gäller det efterfrågan på ekologiska och miljömärkta varor.
– Den grundläggande förutsättningen för en hållbar utveckling är god ekonomi. Vi måste vara lönsamma om vi ska lyckas med vår uppgift – att göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling, säger Per Rosengren, direktör för hållbar utveckling i KF-koncernen, som äger Coop. Det var till exempel trycket från medlemmarna som ledde till Coops produktserie Änglamark.
– Och när vi gjorde vår stora medlemspanel 2009 fick vi in över 43 000 svar. Av dem var det 93 procent som angav att det är mycket eller ganska viktigt att fisken som säljs i våra butiker inte är utrotningshotad. Därefter har vi jobbat fram en ny strategi och tillsammans med expertis tagit fram en lista över vilka fisk­arter som vi ska sälja i våra butiker.

• Hur skiljer sig Coop från andra -livsmedelskedjor?
– Den viktigaste skillnaden är att Coop ägs av sina drygt 3 miljoner medlemmar, som också är kunder. Att lyssna på dem och agera efter deras behov är grunden för vår existens.
Coop har tre kundlöften som också är företagets position på den svenska marknaden – ekonomisk nytta, ekologisk nytta samt matglädje och inspiration.
– Det syns bland annat genom vår medlemsåterbäring, i vårt utbud av ekologiska och miljömärkta varor och genom vårt hållbarhetsarbete i stort, säger Per Rosengren.
Han är övertygad om att transparens och öppenhet är grunden för att jobba fullt ut med hållbar utveckling.
– I dag går det inte att ha några hemligheter som organisation. Det kommer ut förr eller senare. Konsekvensen av detta blir att vi måste berätta allt vi ser, hör och gör. Coop redovisar tydligt de missförhållanden och felaktigheter som man stöter på hos producenter och underleverantörer. Det kan vara allt från otillåtna tillsatser till miljöpåverkan.
– Vi gör allt vi kan för att leva upp till våra mål och det vi inte klarar av hamnar på fellistan. Det enklaste hade varit att sluta köpa av en producent som missköter sig, men det hade inte löst problemet. 
Istället använder vi vår ekonomiska styrka som inköpare till att förändra, säger Per Rosengren. Han menar att helheten måste hålla ihop – annars blir det till slut för många frågetecken. Och det är dåligt för affärerna.
– Trovärdighet och ansvar är nyckeln till framgång. Det är jag övertygad om. Reder man som organisation inte ut sitt eget ansvar, har man ett problem, säger Per Rosengren.
Genom att tillhandahålla alternativ som möjliggör en hållbar livsstil – genom sortiment, tjänster och information – kan Coop hjälpa sina medlemmar och kunder.
– Men i slutändan är det ändå kunden som ansvarar för resultaten, säger han och fortsätter: Coop arbetar också själva med att åstadkomma minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan, både direkt i sin egen verksamhet och indirekt, via leverantörerna.
– Det betyder att allt är viktigt. Från vilka lampor som installeras i butikerna till hur transporterna ser ut. Till exempel kör vi sedan 2008 våra varor från södra Sverige till Stockholm på tåg i stället för med lastbil. Genom att begränsa antalet leverantörer och istället hitta långsiktiga samarbetspartner kan Coop bättre mäta till exempel klimatpåverkan.
– Ekonomi, miljö och mätbarhet är viktigt för oss, säger Claes Stenfeldt som ansvarar för indirekta varor och tjänster på Coop.
– Det här ett av skälen till att vi anlitar Posten och Strålfors som print- och distributionsleverantör. Vi köper stora volymer och har större möjlighet att ställa krav, samtidigt som vi också lättare kan mäta.
Som stort företag med extremt många kundkontakter har Coop bestämda krav på leverantörer som kan hjälpa dem att kommunicera på ett effektivt sätt med över 3 miljoner medlemmar.
– Vi kommunicerar med våra medlemmar via traditionell marknadskommunikation, men också i de nya digitala kanalerna. Men samtidigt är vi fortfarande ett av de företag som skickar mest 
oadresserad direktreklam, ODR i Sverige, säger Claes Stenfeldt.

• Hur påverkar miljöarbetet -lojalitets- och marknadskommunikationen?
– Vi var ett av de första företagen i Sverige som började använda svenska Postens märkning "Klimatekonomisk DR". Vår direktreklam är Svanenmärkt och återvinningsbar och vi tar hänsyn till var tryckeriet ligger och hur trycksakerna transporteras.
– Vår kundtidning Mersmak, inklusive medskick, var också den första posttidning som blev klimatekonomisk posttidning. Användningen av digitala kanaler är ett annat sätt att effektivisera kommunikationen, även ur miljösynpunkt.
– Många av våra medlemmar tar del av våra erbjudanden, läser av sitt saldo och letar recept på vår webbplats Coop.se, i vår iPhone-app eller vid vår digitala medlemspunkt i butiken, säger Per 
Rosengren och fortsätter:
– Inom marknadskommunikation står vi inför utmaningen att kommunicera med våra medlemmar i ett nytt medielandskap, där digitala medier får allt större plats, och där medlemmar och kunder vill bli behandlade mer personligt.

• Hur kom ni fram till den kommunikationslösning som ni har idag?
– Det har alltid varit givet för oss att vi måste använda oss av breda kommunikationskanaler. Det har över tid betytt ODR, print­annonsering, tv-reklam och andra masskommunikationskanaler. Men nu är kommunikationen på väg att förändras med de digitala kanalerna.
– I vår Facebookgrupp har vi över 13 000 medlemmar. Många av våra kundkontakter sker i dag via mail, sociala medier eller via andra kanaler som inte fanns för några decennier sedan.
– Vår styrka är att vi är medlemsägda och att vi kommunicerar just med våra medlemmar – inte med kunder i största allmänhet.

KONTAKTA OSS